Jag sökte dig och fann mitt hjärta.



tyvärr har jag inte fått uppleva den känslan än... jag väntar fortfarande.


Vädret är kasst, jag behöver klippa mig och mina ord räcker inte till. Även om jag har bloggat i sisådär två år, så känner jag inget direkt sug efter det. Jag får panik efter nån dag när jag inte bloggat ett enda inlägg på en dag, men ibland känner jag att jag orkar inte. Varför ska jag sitta och skriva ner mina dagar och tankar när ingen ändå läser det? Ingen bryr väl sig om att jag hatar matte för stunden, att min buss går om en halvtimme och att jag längtar tills imorgon så jag kan dö? Men sen kommer jag på, det är inte för er jag skriver. Det är för mig själv. Jag skriver av mig, ni behöver inte läsa det eller tycka något om det. Det är mina tankar och mina åsikter.
Det här är min blogg som handlar om mitt liv.